Nu börjar det likna nåt...jag skulle ju faktiskt kunna slänga på lite epoxy och glasfiber nu och så vips har jag en kanadensare. Men nej nej, nu ska vi bygga däck!

Jag skriver inte ett enda inlägg på en månad och så vips två inlägg på samma dag. Fantastiskt, detta måste göra under för min läsarstatistik.

Att bygga kajak är bra terapi när byggandet går bra. Idag gick det bra att bygga. Jag hittade en byggarhjälm. Det var roligt. Ingen kan vara ledsen med en byggarhjälm på huvudet.

Förresten, Japan är det enda rika landet vars befolkningsmängd minskar. Idag finns det 128 miljoner japaner, om 50 år finns det 90. Men det gör inget, för japanerna bygger robotar för att kompensera minskningen. Snart är alla japaner robotar. Spännande.

Det går åt mycket tejp, men snart snart kan jag vända på kajaken och bygga däcket! Då börjar det svåra tydligen...heh.

Lång tid sen jag uppdaterade. Jag blev sjuk innan jul så det blev inget av med byggande då, och sen jag kom tillbaka efter nyår har det varit fullt upp med jobb och flytt. Men nu börjar det lugna ner sig så jag kan bygga igen. Nästa vecka går jag dessutom ner på 70% tjänst och då kommer jag vara ledig måndagar. Dessa måndagar ska spenderas helhjärtat till kajakbygge och reseprojektet.

Lägger upp en bild på hur kajaken ser ut nu. Några fler ribbor har kommit på plats och nu börjar man nästan kunna se vad det ska bli. Hoppas jag kan få skrovet färdigt snart så man ta itu med däcket.

Jag har legat lite på latsidan den här veckan men idag stack jag och Björn ut till bygget en sväng. Först besökte vi K-Rauta och inhandlade diverse plankor som Björn ska såga upp ribbor från. Idag hade jag dessutom kommit ihåg att ta med mig kameran. En ribba till på plats, många kvar. Jag siktar på att försöka få klart hela skrovet innan jul så kan jag ägna dagarna efter nyår till slipning.

Ju mer jag surfar runt och läser på olika byggsidor, desto mer börjar jag bli orolig över huruvida jag kommer att ro iland detta eller inte. Perspektivet har förändrats. För några månader sedan, innan jag hade sjösatt projektet, när jag besökte kajaksidor likt en sjöman som seglar från hamn till hamn, vattnades det i munnen då byggandet verkade relativt lätt och jag var till och med nära att ropa hej innan jag hade hoppat över ån. Men idag är det något annorlunda. Sidor som tidigare har gett mig vatten på min kvarn får mig idag snarare att känna som att jag är dömd till vatten och bröd. Mycket pengar har investerats och då klockan och lokalhyran tickar är det viktigt att mala medan vattnet löper.

På samma gång som det är en kapplöpning mot tiden gäller det att vara varsam när man bygger. I de lugnaste vatten går de fulaste fiskarna och jag har fått uppfattningen att det finns oändligt många misstag man kan göra. Många bäckar små gör en stor å och ibland känns det som att jag försöker stoppa ett vattenfall med en kaffekopp.

Visserligen kan man tycka att jag går över ån för att hämta vatten, då lika gärna kunde ha köpt en fullt sjöduglig kajak för inte mycket större peng än den jag lägger ut på bygget. Men det gäller att inte deppa ihop. Trots att jag då och då kan tror att alla små brunnar snart är östa måste jag undvika just den droppen som får bägaren att rinna över. Alla moln ger inte regn och de gånger de gör det måste man tänka på att efter regn följer solsken. Förvisso kan man inte plocka upp utspillt vatten men å andra sidan släcker även orent vatten eld så lite bräckt vatten kanske inte är hela världen? Vem vet, om några månader kanske det här med snickeri är något jag kan som ett rinnande vatten och jag känner mig som fisken i vattnet bland ribbor och spantmallar!

Fortsätt hålla utkik på de sju haven, för i vår kanske det är mig ni ser nästa gång någon ropar skepp ohoj!

Efter många om och men, mycket funderande hit och dit och mycket korrespondens med Björn Thomasson har jag äntligen fått de första ribborna på plats. Detta innebär att nu har jag börjat bygga på själva kajaken, innan har det bara varit förberedelser. Dock är jag rätt övertygad om att jag kommer att ha lagt ner fantastiskt mycket tid på mitt byggande när jag är klar.

Idag var jag ute på Norremark i flera timmar och meckade med innerstävarna. Något som jag förstått ska vara rätt lätt men jag har lyckats göra det svårt i alla fall. Till slut satt de i alla fall där de skulle (hoppas jag) och jag kunde montera på relingsribborna och kölribban. Relingsribborna blir i mahogny, hoppas det blir snyggt sen men det tror jag.

I skrivande stund pratas det på Insider om den bloggande läraren Peter Andersson som fick sparken från sitt jobb på grund av sin blogg. Därför kan jag inte längre som många andra blogga om mina vardagsbetraktelser då jag trivs väldigt bra på mitt jobb och inte vill förlora det.

Trots detta har jag bestämt mig för att blåsa liv i min blogg igen men denna gång med en helt annan inriktning. Det är nämligen så att jag har börjat bygga en kajak. Jag, som knappt har snickrat sen träslöjden, har gett mig på projektet att bygga en kajak. Tanken är sen att den här kajaken ska föra mig Sveriges kust runt. Visst låter det spännande?

Jag och min gode vän Björn Nordle har anslutit oss till en studiecirkel som bygger kajaker. Vi är fem goa gubbar som delar en källarlokal ute på Norremark. Vår erfarenhet av havskajakpaddling och snickeri varierar avsevärt och jag är tämligen övertygad om att jag har minst erfarenhet av båda delarna.

Kajakmodellen jag ska bygga kallas för Najad och är designad av Björn Thomasson som är lite av en guru på området. Hans hemsida är fylld till bristningsgränsen med kajak- och paddlingsrelaterade texter och bilder.

Jag hoppas att jag fortfarande kan bibehålla mitt otroliga läsarsnitt på 15 personer men lyckas inte det är det inte heller hela världen då jag i alla fall kan läsa igenom denna byggdagbok till nästa kajak jag bygger.

Vrede uit!