Mina kära föräldrar beslutade sig för att än en gång bjuda med hela familjen och våra respektive på en vecka semester på solkusten i Spanien, närmare bestämt Torremolinos strax utanför Malaga.

Det var mycket sol, bad och fotboll. Vi fick se Spanien spela kvartsfinal, semifinal och till sist även final. Spanjorerna var som tokiga efter varje seger. Jag hinner inte skriva något mer nu för i skrivande stund sitter jag och Josse sitter ombord på ett tåg som nu rullar in i Stockholm (stekigt med internet ombord när man åker förstaklass) och vi ska byta vidare för att åka till Malmö och fira Pelles födelsedag. Imorgon tidigt bär det av till Paris och senare Jersey. Jag fortsätter skriva där. Här kommer lite bilder.

Vrede uit.

Jag, min vapendragare Jesper och våra två goda vänner Yousef och Axner begav oss i Yousefs trotjänare till Volvo till Salzburg efter en helgs avskedsfestande i Nijmegen. Resan dit kördes till störst del av Yousef med gästspel av Jesper och Folke. Axner sov mest hela resan men lovade att han skulle köra massvis på vägen hem (Axners definition av massvis visade sig senare vara 19 av 135 mil på sträckan Salzburg - Växjö).

Med hjälp av Stina (vår GPS) manuvrerade vi oss utan problem till Grödig där vårat hotell låg vid foten av en alp, mycket idylliskt. Vi sov ett par timmar och spenderade sedan resten av dagen och kvällen i Salzburg.

Morgonen efter åt vi en stadig frukost serverad av vår värd och målade sedan lite flaggor på armarna med Yousefs medhavda ansiktsfärg. Den rann och färgade av sig som aldrig förr men det kanske berodde på att den inte skulle användas på armarna utan i ansiktet. Vi mötte upp med Pelle, Dybner och Zizmond med följeslagare på fanzone. Pelle och Zizmond lyckades köpa biljetter av nån nisse till priset av 220 euro men det skulle det ju också visa sig vara värt sedan.

Ett långt tåg av svenskar vandrade mot arenan sjungandes och hurrandes. I början var det hela mycket entusiastiskt men då det började gå upp för folk att det var en halvmil till arenan splittrades tåget och sjungandet upp mer och mer. Till slut kom vi i alla fall fram till arenan där himlen låg röd och resten är historia. Jesper beskrev tidpunkten vid Zlatans mål med följande ord "Jag grät, det var nog den bästa upplevelsen i hela mitt liv". Märk väl att Jespers liv vid tidpunkten för yttrandet hade pågått i nästan 27 år så han har hunnit vara med om en hel del bra upplevelser.

Enough said.